måndag 20 oktober 2008

Hoho, stannade lite länge i skolan idag. Min mp3 var död hela dagen och jag tänkte på Tangled Up In Blue med Dylan hela mattelektionen. Dylan får mig att känna som att jag skulle kunna göra sångkarriär. Hehe, jag menar han sjunger egentligen lite halvtaskigt men det är det som gör honom bra. Lite raspig, lite hes och på gränsen till falskt ibland. Jag behöver bara bli sådär snyggt hes och raspig också, sedan har jag ett säljande koncept!

1 kommentar:

Anonym sa...

Grejen med Dylan är hans känsla, och hans texter. Han är en poet.

Håkan sjunger falskt också - men han är ett geni. Så, det gör ingenting. Det är mest suveränt.

Allt handlar inte om rätt tonart.
YEAH babi