Jag drar lite på smilbanden när jag lyssnar på nya skumma remixer och på Debbies' typ synth låtar som hon släppt senare. De känns så fel.. och överarbetade.
Blondie på yran var magnifikt, kunde i stort sett inte ha varit bättre. Jag hamnade nästan i chocktillstånd och jag glömde bort texten till några låtar när jag väl stod där. Det känns som hela yran var en dröm för jag kan inte fatta att jag verkligen har sett Blondie, att jag har varit i samma stad och varit mindre än hundra meter i från Debbie fucking Harry!

Nu ska jag smaka på julskinkan som precis blev färdig och sedan lyssna på Fredrik tills jag somnar.
Pussili!(Om en dag fyller jag år, hihi)
1 kommentar:
Deb! Kan inte fatta heller. :)
Skicka en kommentar